janniklasrickard

De e fullt en lörda klockan 5,

Jag längtar alltid härifrån men aldrig hem

Skulle, borde ta det sen, vad ska det bli av mig, (Ååh)

Det finns dagar som idag av hopplösa mornar,

De e då jag vaknar som ett vrak

Å jag märker alla har - har fått nog av mig

Vad har du gjort av dig, för dig, med dig själv

Situationen e så sjuk

Vad har du gjort, för dig ere alltid helg

O helgen måste ta slut

Jag blev ett måndagsbarn

Hela livet blev en helg

De e månda snart

Men jag lever för ikväll

Jag kommer in gemom dörren och klär av mig ytterkläderna, slår på datorn och går in på Toa. Jag antar att det var för att jag hade behov att uträtta, men full i tankar som jag är börjar jag borsta tänderna. Detta kanske inte är så märkligt, men det märkliga är att jag inte blir medveten om vad jag gör förräns minuten senare. Då har min hjärna reflekterat klart över att jag saknar Sofie, att jag borde öva mer på mina låtar så att de sityter tills på lördag och att InWest nog inte är en så pjåkig grej att närvara på.

Först då inser jag att jag borstar tänderna. Då har jag ändå stått och kollat mig i spegeln i en minut! Snacka om att sinnesnärvaron är nånstans exponentiellt närmande noll.

Det är inget fel i att borsta tänderna, men det kanske bör ske av egen vilja och inte av ren reflex.

Märkliga, märkliga tillvaro.

Idag hade jag tenta och igår natt hade dem fest.

Ärlikamed irriterad pojke med dålig koncentrationsförmåga.

Och jag menar, allright, fest är fest men dem spelade Dr.Bombay..Hela natten, till klockan tre?

Jag menar, VA?

Är fest i vänersborg = Dr. Bombay or what?

Aja.

Nu tänkte jag citera en liten text från min kurslitteratur som jag tycker är väldigt insiktsfull och tankeväckande.

Det handlar om konfliktlösning.

"GENOM ATT INRIKTA SIG PÅ SKULDFRÅGAN FÖRHINDRAR MAN PROBLEMLÖSNINGEN

När hunden springer bort, vem bär skulden då? Den som öppnade grinden eller den som underlät sig att ta hunden i halsbandet? Bör vi tvista om detta eller börja leta efter hunden?

När badkaret rinner över och förstör vardagsrummet som ligger under badrummet, bör vi då kasta skulden på den glömske badaren? Eller på hustrun som ropade åt honom att komma ned? Eller på tillverkaren som konstruerade det undermåliga dräneringssystemet? Kanske på rörmokaren som underlät sig att påtala detsamma? Svaret på vilka som bidrog till problemet är summan av det ovanstående. När ditt egentliga mål är att finna hunden, fixa taket och förhindra att något liknande inträffar i framtiden, då slösar du bort din tid om du koncentrerar dig på skuldfrågan. Det varken hjälper dig att förstå problemet när du blickar tillbaka eller hjälper dig att fixa det för att gå vidare frammåt."

"Svåra samtal" av Stone, Patton och Heen. Läs den!

i landets otrevligaste

och drygaste 

och olugnaste

storstad.

Hektisk vecka med

goa, klämchecka,

å inspirerande västkustvindar.

Jag kan inte riktigt påstå att ironi

är något som ligger långt borta 

för att beskriva situationen-

Jag känner en viss dissonans

mellan upplevelse och konformitetsåsikt

på västkusten.

Jag hör inte hemma

här hemma

utan ännu hellre

på tunnelbanan

med fräsig musik i lurarna

fräsiga planer inför kvällen

och en minst lika fräsig

storstadsattityd.

Det är inte det att jag inte

ser cynismen eller självgodheten.

Det är bara det att

lika

dras till

lika.

Lika opersonliga jag,

söker

lika opersonliga Stockholm

söker

livet plus några kalenderbyten

söker

tillvaro att

slappna av i.

Man bör söka efter opersonliga brev.

Man bör söka efter opersonliga brev.

Man bör söka efter opersonliga brev, 

särskilt i Stocksund.

med handen på hjärtat

så kan jag inte påstå

att jag looking my best.

Jag kan inte påstå att

mitt halvfjuniga ansikte är

babylent och enfärgat.

Min mage är inte indelad

i flera olika delar

även om

jag ibland kan känna mig

som ett pack.

Med handen på hjärtats miljonte slag

kan jag inte påstå mig själv vara nöjd

jag kan inte påstå mig vara 

så snygg som jag skulle kunna vara.

Men om du ser mig,

på bussen hem,

på vägen mellan stationen

och min lägenhet.

Om du ser mig

prata

krunegårdiska

och ser mig blunda och le

som en dum hund.

Då ser du mig när jag känner mig mest vacker

När det spritter i bena och

det enda som egentligen

hindrar mig är omgivningens blickar,

då känner jag at my best.

Den känslan, den förnimmelsen

av high-hat stampande upptempo

och den råa vackra förtvivlan

och förundran över livet som

genomsyrar hela min kropp och alla mina vener

samtidigt.

Den känslan är det vackraste jag vet.

Den känslan är mitt vackraste.

Se på mig nu.

- Det finns ingen synd!

- Vad säger du, Beatrice?

- Det finns ingen synd.

- Be gud om förlåtelse!

- Gud förlåter inte, för Gud har aldrig fördömt!

//

Så som i himlen!

enbart för sakens skull

tillhör i sanning inte mina

största intressen.

Jag försöker bygga min framtid

på den energi som ångesten ger.

Produktiv kontra kontraproduktiv.

Entreprenörsdjävulen kryper sig långt ner i venerna.

Dett känns som att ha vatten i knäna

eller

som färmatchade fru osäker sa idag:

- Ja, alltså..MIN idé..som JAG kom på, det var ju något helt annat.

Jag är hungrig,

för sojasoppa mättar inte

fysiskt utan psykiskt.

Och nej, jag försöker inte göra mig missförstådd.

Jag försöker göra mig

förstålig.

Men du precis som jag ska vara utmaning.

Al dente,

Allt jag säger, och allt jag sagt 

gäller för stunden

men stunden gäller föralltid.

Kravprofil, affärsplan, dubbelansiktade

funderingar

erbjudanden

och livsmönster.

Jag är yvig, svårmodig men framförallt

flyktig.

Entreprenörsdjävulen

blåser idéer och tankar

som pollen i min hjärna.

Hösnuva.