janniklasrickard

Jag fick, eller får faktiskt ganska ofta mejl från en applikation på facebook som heter Compare people. Egentligen så borde man kanske bli less och lite irriterad på deras spamande men jag tänkte vända det till nå positivt och skriva om resultatet i min blogg istället.

De här stämmer såklart väldigt illa med verkligheten om man ska se det ur någon slags vetenskaplig och bevislig grund, till exempel så har de som blivit jämförda flera gånger större chans att hamna i toppen på vilken lista som helst, oavsett om det är så de är eller inte. Men jag tänkte ändå kommentera lite, för att jag tycker det är kul.

STRENGTHS:

best scientist
most desired
best father (potential)

Best Scientist - Det här är ju en intressant tendens. Vad är det som säger andra att jag skulle vara duktig på vetenskap? Jag kan försäkra att de flesta av de som röstat inte har en suck om min kapacitet som vetenskapsman. Utstrålar jag översittande korrekt eller bara allmänt smart? Jag vet inte.

Most desired - Det här är ju kul att höra. Det vore ännu roligare att uppleva.

Best father (potential) - Faderlig trygghet, lugn och jobbat med ungdomar. Jo jag har hört det här förrut. Jag funderar nog ändå på om jag hade varit en så bra pappa. Men then again så är jag ju en sucker för familjeliv och familjehem och familjedrömmar.

WEAKNESSES:
best companion on a desert island
craziest

Best companion on a dessert island - Tja, jag antar att jag inte vore den optimala survivorkillen. Han som hugger ner träd och silar salt med tänderna. I stand my case.

Craziest - Jag är inte helt övertygad om det här, jag antar att de menar "minst crazy". If they only knew..

Vi tar det lugnt,
i perioder,
om en halvtimme
i taget.

Jag slänger brödbitar
till kanalbojarna och
skrämer fåglar till sten.

Villekullavilja driver mig
och vinstintresse genomsyrar
våra energiförluster.
I det stora hela är
tröttheten
undanpressad och uppdämd.

Dr Bombay fyller mitt sinne
i vargatimmen
och polisen har viktigare saker
för sig än min nattsömn.

Arbetslivet har en nasal fixering
som jag ska bli expert på.
Vad händer då i Dalsland?
Jag tror de rör om i en gryta fylld av små orkaner.
Med andra ord borde jag fixera
mitt sinne
på Färjelanda och inte spirorna i Uddevalla.

Fåglarna kommer närmre mina
mentala brödbitsmetaforer och det
börjar bli dags att bryta upp.

Frågor? Försent! Framåt!

Satt här och tänkte när jag lyssnade på Hurricane häromdagen,
"Vem kan tro på evig kärlek, ja vem kan tro på dig nu?"

Kan man tro på evig kärlek? Är det irrationellt och naivt?
Jo kanske, kanske är det så..

Men

Är inte kärlek ganska irrationellt och naivt i sig?


Lite som tanken:
Det är så osannolikt att vi är här, det är så absurt osannolikt att vi är här att det inte är rationellt att tro att vi skulle finnas.
Men bevisligen händer det ju någon gång, och här sitter jag och lever mitt i osannolikheten.

Kaffekoppen är utbytt.

Inte ens överklasskoppar lockade henne längre.
Hon ville höra eld och storm
ljuda från hennes överdimensionerade
stereo.
Hon ville höra rak och sann lyrik och
tvärsäkra funderingar.

Han visste vad som föregick,
han visste att hon var i
början
av
slutet
och i slutet av då.

Hade hon växt eller var det
bara ett annat beslut i en ny
dimension?

Hon hörde välbekanta röster,
vad gjorde dem här?
Inte människorna, men orden.
Problemet var
dissonansen
mellan de rödgula löven hon såg
och de gröna hon visste fanns där.

Var skulle hon ta vägen?
Hon ville gömma sig
In i stereon, in i musiken
och in i basslagen.

Han knackade på hos henne.
Ingen öppnade.

---

Bussbarn.
Halsduksgarn.
Rödgula löv.
Tofeli är döv.
Kärleken är blind.
Tofeli är trind.

Födelsedagsfest
Grön skjorta och uppknäppt väst.
Grannar som skriker.
Vänner som sviker.

Låt Sara få gå
tripp-tropp på tå
inför jury och yta,
låt Gerry få skryta.
Låt Fia få jobba,
låt tjejer få nobba.
Låt Rickard vara som han är
lyckligt, olyckligt eller kanske inte alls
kär.

Den mörka kontinenten beskrev Freud kvinnan som en gång i början av nittonhundratalet. Riktigt så långt har inte jag tänkt att gå, men det finns ganska mycket intressant att skriva om kvinnor.

Jag har på något sätt, oklart vilket, fått många tjejkompisar.
Det ger mig på många sätt en inblick i deras sätt att vara, och i egenskap av kille kan jag ju faktiskt ganska lätt utkristallisera vissa skillnader mellan könen, som jag ser det.

Självklart är detta generaliseringar, som JAG upplevt, men samtidigt är det enligt mig tydliga skillnader jag upplevt mellan hur tjejer och killar interakterar med olika saker.

Först och främst:

Skryt - Utifrån mina erfarenheter så har många kvinnor en tendens att gärna prata om, eller belysa för andra sitt förhållande. Det finns de som pratar om att de är dåliga och att det inte är något bra, men i många fall så pratar man faktiskt i en nästan skrytmässig ton. T.ex. Vet du vad XX gjorde i helgen då..Han var så söt..Köpte det och det till mig. Eller XX ska fixa med vårt golv i helgen, nytt golv ska han lägga. I vissa fall får jag nästan uppfattningen att det är känslan man får när man kan bevisa för sina kompisar, vilket brukar vara sina vänninor + mig att man lyckats fånga en bra pojk är det mer värt i bekräftningspoäng än själva incitamentet att man de facto har fått sig en bra kille. Det är nästan viktigare för ens egen status i sin kompiskrets att killen man har är söt och duktig än det är för själva relationen mellan kvinnan och hennes kille.

Skryter inte killar då? Jo, killar skryter gärna om saker, men väldigt sällan om sin relation. Jag skulle vilja säga att killar behandlar sin relation med väldigt mycket konfidialitet om man jämför med kvinnor. Det som handlar om mig och min flickvän, det är något som berör oss två och inte mina killkompisar. De har mycket lite att göra med om min flickvän var ovanligt söt eller ovanligt duktig i mitt tycke. Det räcker faktiskt med att jag vet det, för det är ju jag som ska bestämma om vad jag tycker om det. Detsamma gäller, tro det eller ej, sex. I vilket fall när det gäller relationer. Det finns en underförstådd regel bland killar att man inte pratar om sina flickvänner, dels för flickvännernas skull och dels för att man inte har med det att göra. Skillnaden kommer då man börjar prata om enskilda sexuella förbindelser, där killar också kan skryta.

Mm, Aah - Vid en dialog finns det nästan som en inbyggd reflex bland en del kvinnor att svara med jakande och instämmande svar medan någon annan för fram sina åsikter, trots att man själv inte i alla fall håller med den man gör de jakande lätena till. Det betraktas nästan som om man är otrevlig och ouppmärksam om man faktiskt är tyst och lyssnar på vad den andre säger. Killar, åtminstone de som gjort lumpen, har jag upplevt INTE gör detta i samma utsträckning.

Stegvis höja pitchen på rösten - Vid flera tillfällen har jag upplevt att under ett samtal, höjs tempot och tonen på röster när tjejer berättar något. Oftast sker det här i samtal där man är fler än två och samtalsämnet renderar i skratt eller fnissningar.


Men okej, enough for now. Det kommer mer snart. Jag lovar.

Jag måste bara få dela med mig av en sak som jag tycker är lite lustigt i vår fina samtid.

Chai-Te, Chai-Espresso osv. - Hur många vet vad Chai betyder? Jag har frågat en hel del folk ibland när jag står och kollar på kaffemenyer och sånt. Inte nån vet. Vad skulle det då kunna betyda? Chai...inte Thai. Det beyder alltså inte att det är från thailnad. Fast det rimmar ju ioförsig. Låter lite som en österländsk form av energi, typ som Chi. Energi-thé? Njaae.
Sanningen är denatt Chai är kinesiska och betyder helt enkelt Thé. Om man dricker Chai-Thé dricker man således Thé-Thé. Eller vad sägs om Thé-Espresso. Mumma!


Var massa glad och pepp i morse när jag satt och läste om en trainee-utbildning jag funderade på att söka när jag slutade här nere med plugget. Lyssna bara på den här kravprofilen:

" Din profil Vi söker dig som har en akademisk examen med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor. Kåraktiviteter, föreningsarbete, språkkunskaper, utlandsstudier och utlandspraktik är meriterande. Lämplig ålder är 23-28 år. Egenskaper som du utvecklat är mognad och ödmjukhet. Du är driven, resultatinriktad och vill påverka samt delta i förändring och skapa relationer genom kommunikation. "

Liksom hallå, var har jag varit hela deras liv? Det är ju jag i ett nötskal.
Sen såg jag vilken examen man skulle ha...
Då visade sig det att jag skulle vara tvungen att plugga ett år till. Bara för kunna söka den trainee-utbildningen..Jag menar DOH!

Ohoh, för min apacheprinsessa
du håller liv i mitt rainman-hjärta.

Ohoh, när kärleken är på din sida
ohoh för den sista sorgliga drinken,
för oskars darrande händer.

För att satsa det sista på travets tröttaste krake
för att satsa det sista på mirakel.

Resonerande Rickard

Rimmar resonliga ramsor riktigt rappigt.
Risar rakt, rosar rikligt.
River resliga revir.
Ropar Rättvisa.
Rehabiliterar rädda.
Reinkarnerar.
Riskerar.
Rekapitulerar reaktorn.
Räddar Rickard.
Riktigt.

Laisse-moi!
Laisse-moi tranquil!
Crois-moi, mon amour, j´étais sincère en ce que j'ai dit.
Laisse-moi!
Je sais ce que je fais. Je sais que tu meurt mais te demande encore.

Laisse-moi!
Låt mig gå!
Laisse-moi!
Låt mig gå!

Det gör sig bäst i förklädnad.
All låtsasaktivitet och alla långa pratstunder.
Just nu frågar man mig om saker som är banala.
Jag önskar att jag hade både tid och lust och energi
att prata med någon av er.

Det är inte det att jag är otacksam,
eller att jag inte inser det stora
i vad jag gjort.
Men jag bara orkar inte låtsas längre,
jag måste gå vidare.

Måste göra något annat,
måste hitta något annat jag trivs med.
Sluta tänka på att andra vill se mig,
sluta ge in till andra människor
som är timslånga resor härifrån.

Börja inte bara leva i nuet
utan i det geografiska nuet. Här. Hemma.

---

Vill börja slänga mig med ord igen,
hitta tillbaks, ut ur tristessen igen.
Ge mig något att brinna för och något att bränna ner.
Något mer än att min lägenhet måste städas.

Den svenska sommaren skiner ikapp med regnmolnen bakom hustaken,
livet ter sig mer och mer som en tillbakaspolad framtidsvision av sig själv,
och jag äter dyra ruccola-blad på dyra resturanger i dyra designer-skålar.

Växtligheten frodas, kärleken undermineras och vännerna har
så överflödigt många sätt att kommunicera att de glömmer bort
att det är kontakt de handlar om.

Svärtan och ensamheten griper sig fast,
Hemma, borta, gränser mellan utrycken suddas ut
och i sitt hjärta inser man att man inte kan hitta mer hem
än i sig själv, och ens egna tankar.




Solen skiner skarpare än förrut på träpanelerna, på utemöblerna
och på mitt ansikte. Timlånga promenader på upptrampade vandringstråk
som luktar tonårsfylla och överklassdeprission.

Jag tänker på framtiden, på var man tar sig från nu och
vad som händer. Mon mamma nyser,
pappa tackar för maten och jag,
jag funderar på om inte ungdomen är förbi.

Vi tar oss ännu en dag längre in i livet
och ännu en dag närmare eller längre ifrån,
något viktigt.

Mina tankar är,
där de hör hemma.

Om du tänker för länge på nästa steg, kommer du att tillbringa livet på ett ben. - KINESISKT ORDSPRÅK

Det skulle vara enkelt och avfärda saker utan vidare
det skulle vara lätt att säga att jag inte gillar
philadelfia-stuvade championer.

Men sanningen är
att de är dem
som får mig att le
i de mest tilltrasslade situationer
i de mest onödiga ställningstaganden
och i de mörkaste framtidsutsikter.

Att bli
överaskningsstum
och
klichélingvistisk.

Att älska
baltimore
i midsommartid.

Det är
det bästa jag vet.

Vi svärmar runt varandra,
precis som småfåglar kring en kvarglömd
kaka i vårsolen.

Vi svärmar kring varandra
som flugor kring
socker.

Lika påträngande,
lika ofrivilligt,
störande
För vi är så rädda att
gå miste om livets goda,
livets sötma,
livets direkta energi.

Vi skrämmer varandra,
med social konstrukt
och stela sociala mönster.
Om ni är si är det så
och om ni sa två är ni
tre,
för vi och er och var
och kanske kanske.

Hur är det?

Dessutom har vi ett lån.
Du är ett fån, när känslor
och inte din flock bestämmer,
vem du älskar, vem som är kär
och vem som är vem och deras vänner.

När lämnade du ditt liv
i händer på klåpare?
Varför styrs du av en grupp förståsigpåare?

Ni har ju liksom missat
poängen med poängen,
kärleken i refrängen,
trots att versen betyder
allt för mycket,
för vad som händer i längden.

Men kära du, säger dem
- Har du ingen egen teori,
vad är jag, vad är du, vad är ni?

Kastar man omkring några teser
är man inte riktigt klok,
för man måste ju kunna definiera
sig i termer som andra förstår.
Påtår?
Nej tack, jag törstar hellre
i en värld full av vatten
än ettiketerar vänner
viskandes i skydd av natten.