Det är inte så farligt
att bo ensam.
Det är inte så farligt att komma till en ny stad.
Det är inte oöverkomligt.
Men det är sånahär dagar, när man sitter själv, utan planer, utan uppslag och utan lust, som man saknar Hem.
Hem som den kravlösa tillvaron med Mor och Far,
Hem som i Mammas snarkningar i rummet brevid,
Hem som i Irstas upptrampade cyklebanor.
Det är inte så farligt,
men till och med en suck över min egen otillräcklighet från någon annan
skulle göra livet lättare.
Det är inte så farligt att komma till en ny stad.
Det är inte oöverkomligt.
Men det är sånahär dagar, när man sitter själv, utan planer, utan uppslag och utan lust, som man saknar Hem.
Hem som den kravlösa tillvaron med Mor och Far,
Hem som i Mammas snarkningar i rummet brevid,
Hem som i Irstas upptrampade cyklebanor.
Det är inte så farligt,
men till och med en suck över min egen otillräcklighet från någon annan
skulle göra livet lättare.
Kommentarer
Postat av: josefin
jag vet precis vad du menar...
om du inte bodde så toklångt bort skulle du få komma hit och äta pepparkakor, när du ville! :)
Postat av: Malin
You're the man, allt sånt här gör dig bara ännu starkare.
Om ett år vet jag vad du menar, då kommer jag sakna ihjäl mig efter dina kramar. eller vänta, det gör jag redan...
Trackback
