I hate this place, I Hate this crowd.

Tiden går och tankar borde egentligen bli bläck.
Sverige protesterar och vänersborg är lika snålblåsigt som vanligt.
Jag är hemma, och allt är som det brukar.

Eller?


I sanning är livet ett annat än det jag lämnade, jag har nya insikter, gamla insikter som väckts till liv
och framförallt andra prickar över i:na.
Det som var konstigt och sådär, blev plötsligt lätt och roligt igen.
När det började sluta blåsa kryssvind var det dags att åka hem.

Ni borde lyssna på

Tiger Lou - Like you said.

Och på pianots basgång. Åh, Emotion!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0